onsdag 6 januari 2016

Far, mor och sommarfesten

Repris från 2009

Sommaren 1962 fick mor för sig att det skulle anordnas en sommarfest tillsammans med inbjudna vänner och bekanta. Far muttrade att han hade annat att göra än att ha sommarfest men lät mor hållas då han trots allt gillade fester.

Mor fick även för sig att festen skulle hållas utomhus, något som far aldrig begrep sig på... det föll även på fars lott att ordna ett långbord som rymde ett 15, 20-talet personer. Far var knappast någon snickare men ordnade det så att fyra gamla dörrar till någon gammal loge plockades fram tillsammans med ett antal "fyrskäringar" det vill säga fyrkantiga stolpar på en längd av ca 80 cm. Dessa grova stolpar placerades på gräsmattan och dörrarna lades ovanpå - far drog i spik efter spik - konstruktionen såg mycket bastant ut och mor var mycket nöjd efter att ha lagt på dukar!

Denna konstruktion fick sedan en stor roll i den framtida händelsekedjan som vi återkommer till...

Dagen för festen inföll, inbjudna var Herr GM-återförsäljaren, verkstadsägaren, översten (som kallades så på grund av en något obestämd mindre chefsroll i ett militärt FN-uppdrag), revisorn med flera vänner och bekanta.

De inbjudna infann sig utan större väsen - den enda som utmärkte sig var Herr GM-återförsäljaren som dagen till ära kom i en inbytt Buick årsmodell 1958 som han troligen hade tänkt sig att visa upp för potentiella köpare i samband med festen (om jag inte minns fel begärde han 3500:- för vagnen, då att betänka att detta utspelade sig 1962 och vagnen i fråga var fyra år och hopplöst omodern).

Gästerna var alltså anlända och stod och pratade runt det dukade och smyckade bordet med en välkomstdrink i handen... någon nämnde att det luktade konstigt och det visade sig efter en kortare undersökning att den av Herr GM-återförsäljaren parkerade Buicken läckte bensin och Herr GM-återförsäljaren fick order om att flytta bilen längre bort... -"Väldigt långt bort" tyckte mor med isvass röst, hon hade ju inte så mycket till övers för Herr GM-återförsäljaren på grund av tidigare fadäser.

Herr GM-återförsäljaren lommade bort och skulle starta vagnen... det började inte så bra... inte ett liv först men till slut startade bilen till, det small i förgasaren och bilen stannade. Herr GM-återförsäljaren gjorde startförsök på startförsök utan att bilen ville igång, troligen på grund av något fel i förgasaren.

Till slut startade vagnen med ett vrål på högsta tänkbara varv... Herr GM-återförsäljaren slet i en växel och vagnen tog fart BAKÅT med spinnande hjul! Innan Herr GM-återförsäljaren hade fått stopp på vagnen stötte den till ena hörnet på det dukade bordet vilket resulterade i att hela anordningen som så redigt hade snickrats ihop av far, relativt sakta vek sig och la sig ner på marken... med potatis, köttbullar, prinskorv, sill, grönsaker, drycker och alla tillbehör...

Folk skrek, mor grät och far förbannade Herr GM-återförsäljaren som till slut fick i "driven" och fick bort vagnen utom synhåll bakom hörnet på fastigheten...

Detta gick på några sekunder och till slut infann sig ett tyst chocktillstånd hos de närvarande - var festen redan över? Skulle far hämta hagelbössan som han muttrade om? Vad skulle hända?

Till slut fann översten - som tydligen hade en viss vana vid dylika spektakel - anledning att ingripa, drog in luft och skrek, röd i ansiktet -"JAG TAR BEFÄLET"! - pekade med hela handen mot den längst bort stående revisorn och skrek igen! "LÄGESRAPPORT?" Den stackars revisorn visste väl inte vad han skulle säga utan muttrade något... -"STÅ INTE DÄR OCH MUTTRA, MÄNNISKA, UTAN HANDLA" skrek översten som nu var i högform... -"RÄDDA BRÄNNVINET"! skrek han då han fick syn på en vält brännvinsflaska.

Revisorn kastade sig fram och fick tag i den kluckande helflaskan och fick den på rätt köl... -"NU GÖR VI SÅ HÄR" fortsatte översten... "ALLA TAR ETT STEG TILLBAKA" - alla lydde...

-"SAMTLIGA TAR SITT KUVERT OCH STÄLLER BAKOM SIG" fortsatte översten -"SEDAN TAR VAR OCH EN, EN KAROTT ELLER ETT FAT SAMT PLOCKAR BORT NÅGOT MERA OCH STÄLLER BAKOM SIG"... Alla lydde och på fem röda sekunder var bordet avdukat... Därefter beordrade översten att alla karlar skulle lyfta upp bordet igen.

Far som då och då tänkte kvickt rusade iväg efter spik, hammare och ett par bräder för att staga upp bordet medans ett urval av gästerna stödde upp det. Översten övervakade det hela och när far var klar så skrek han -"DUKA!" - och på ett par sekunder var bordet dukat igen! Till saken hör att nästan allt på bordet hade klarat sig, det var bara något glas som gått sönder och ett fat med sill som vält, förutom helflaskan då vill säga - resten var oskadat, till och med de flesta köttbullarna och prinskorvarna låg kvar på faten.

Efter detta överlämnade översten så att säga befälet till mor och far och en viss munterhet och lättnad infann sig bland sällskapet, förutom då hos Herr GM-återförsäljaren som plötsligt erinrade sig ytterst viktiga ärenden att utföra och tänkte dra i väg... -"Dumheter!" fräste far! -"Visserligen är Du en idiot men mat skall du ha".

Hela kalaset slutade alltså relativt lyckligt, alla fick mat, alla var nöjda med äventyret och fick något att prata om i åravis. Far förlät Herr GM-återförsäljaren så småningom men mor tyckte i alla tider därefter att han var en idiot.

Anledningen till fadäsen var den att av Herr GM-återförsäljaren i vardagslag körda Impala inte hade växellägena i automatlådan lika som på Buick (det vill säga där "1:an" låg på Chevrolet, låg backen på Buick) och när han skulle "skynda sig" att köra fram bar det iväg baklänges i stället.

7 kommentarer:

Ulf M sa...

Värmlänningar kan konsten att berätta, den saken är klar! Lagerlöf, Tunström och nu även Larsson... Egentligen är jag inte alls förvånad. Alla människor har ju en eller flera berättelser att berätta, men det är framförallt värmlänningarna som saknar den spärr som hämmar alla andra.

Förre DN-journalisten Jörgen Eriksson hävdade en gång att ingenstans i världen är gränsen mellan geni och bydåre mer hårfin än i Värmland. Själv är jag därför ganska stolt över att kunna räkna in ganska många av mina bergslagsgener just från den värmländska sidan.

Larsson sa...

"Lagerlöf, Tunström och nu även Larsson"? Snacka om att ta i! Men en får väl tacke för att du gillar berättelsen...

Men att skillanden mellan geni och bydåre är liten här i skogarna är sant!

Peter Kampf sa...

Myyycket bra!

Raggmunk sa...

Ha Ha Ha, den där GM-Nissen förnekar sig inte.

Karlsson sa...

:) Väldigt bra berättat.

FLAK sa...

Ja stackars GM försäljaren han kan inte varit den mest lyckosamma.

Och vilken berättelse, närmast ett blivande filmmanus.

Peter Larsson sa...

Älskar din historier om far, mor och GM-säljaren!

Extra roligt blev historien med de nya karaktärerna.

Undertecknad är för övrigt från Värmland och kan bekräftare bydåre/geni-teorin... ;-)