fredag 20 februari 2009

Sagan om hur ingenting hände

Det var en gång en man och en katt som bodde i sin stuga. En dag kom mannen hem med en liten låda som hette "modem". "Modem" hade flera sladdar med underliga kontakter i ena änden.

En kontakt passade med lite milt våld bak i den stora lådan som sitter under det som ser ut som en TV, men som inte är det. En kontakt passade i väggen där man ringer och en kontakt passade där strömmen kommer ut.

När allt detta var inkopplat hände ingenting... efter lite letande i kartongen hittades ett antal disketter. Datorn svalde snällt disketterna och började tryggt brumma, precis som vanlig och precis som vanligt talade datorn snällt och väluppfostrat om när det var dags att byta disketter.

Efter att datorn en bra stund "grunnat" på innehållet på den sista disketten, talade han om att "nu var det klart".

Efter detta hände ingenting... Ops, en bruksanvisning i kartongen, denna sa att "vid problem, starta om Windows, så löser det sig". Detta lät betryggande. Efter att ha startat om Windows, hände ingenting...

Efter lusläsning av bruksanvisningen så framgick det att om någonting gick snett så var det "bara" att installera igen, så skulle allt lösa sig... datorn tuggade snällt igenom disketterna en gång till, visserligen under viss protest att den hade gjort detta en stund tidigare.

Efter andra installationen hände det någonting...

En Internetikon och en ikon med en trumpet på uppenbarade sig på bildskärmen och lyste med ett förföriskt sken emot mannen och katten. Ja, katten brydde sig inte så mycket, han sov sött i knät på mannen.

Mannen klickade på "trumpeten", datorn brummade, stönade, stånkade och var ytterst missnöjd med detta nya som hans husse stoppat i. Men efter en stund talade datorn om via en liten skylt på det som ser ut som en TV, att uppkoppling, det var det inte tu tal om, och efter det hände ingenting...

Mannen gick då och la sig...

Dagen därpå gick mannen till sin "datorkunninge" vän som inte visste någonting, men det var "bara" att kontakta Internetleverantören så skulle det ordna sig. Telefonsamtal ringdes, fax skrevs och skickades, e-mail sändes, efter detta hände ingenting...

Efter tre veckor hände något... 3 nya disketter anlände med ett nytt Internetprogram som det "bara" var att installera.

Mannen skyndade sig hem efter att på vägen fått tag i den "datorkunnige vännen" som efter protester följde med.

Datorn tuggade än en gång igenom sina disketter, milt protesterande att han kände igen vissa filer. Dock var omständigheterna på mannens sida och efter lite inställningar m m av den "datorkunnige vännen" så uppenbarade sig Internetleverantörens hemsida, blå och grann, nu skulle det "bara" att sätta igång och "surfa".

Mannen klickade, sökte, klickade, hittade, klickade, hittade ej. Dagen blev natt, natten blev dag. Kaffekopp efter kaffekopp.

Efter några dagar med katten i knät, sökande efter allt o inget, hittade han "hem". Några intressanta sidor om hans arbete, några sidor om andras arbete, sidor om ingens arbete och slutligen, som "grädde på moset" hittade han en hel del som hitintills gett honom glädje, lite sorg, nästan hjärnblödning, nya "okända" vänner m m.

Fotnot: Detta skrev Larsson i något sammanhang 1997 och i samband med att Internet införskaffats.

Jånas den alsmäktige & fullkomlige

"Jånas den alsmäktige & fullkomlige" hälsas välkommen som den åttonde bloggaren att följa Larssons Blogg.

Label Metal

Dags att börja tänka på sin utlandssemester i bil?

Viktig är då att komma ihåg att montera ett "S-märke" och gärna ett "Självhäfande S-märke i slät eller reliefpräglad metall". Aj då, var det inte godkänt? Men en "extra elegans åt bilen" blev det i alla fall...

Trio Melody - En salig blandning

Om man tar lite Vikingarna, lite Kurt Olsson och lite Bröderna Djup får man kanske detta resultatet..?

Passar i alla fall bra så här i början på helgen...

svammelsurium får väl försöka att titta bort ;-)

Den begravda bilen

De flesta av oss som tycker om USA-bilar har väl hört talas om den begravda bilen i Tulsa.

Själv hörde jag talas om detta för snart 40 år sedan. Trodde i min enfald att man skulle gräva fram en bil i nyskick och jag blev väldigt besviken när skicket uppenbarade sig... helt upprostad och fördärvad helt enkelt efter att ha stått under vatten i 50 år...

Döm om min förvåning när jag läser i en av våra motortidningar att bilen är under avrostning och skall renoveras! När det nu är som är kunde väl denna bil få vara som den var och stå uppställd på ett museum - kanske rengjord men inte mer...

Det måste finnas massor med dessa Plymouth i bra skick - finns väl en helt ny på Chryslers museum bla - så denna bil kunde gott fått vara som den var...

Några fredagsförmiddagsfundering...

PS: Hittar inga bilder eller artiklar om processen med avrostningen, den som vet något mer kan väl göra en kommentar!