torsdag 31 oktober 2013

Mer eller mindre sällsynta fordon från hela världen, del 8

Lagonda - en röd och en blå...

Lagonda var en engelsk biltillverkare och bilmärke startat år 1906. Lagonda blev känt under 1930-talet genom framgångar i Le Mans. Lagonda blev senare en del av Aston Martin, eftersom båda företagen ägdes av David Brown Ltd. från 1947 och fram till 1972. Sedan 1989 har det inte tillverkas några bilar av märket sedan tillverkningen av Aston Martin Lagonda lagts ner.

Källa: Wikipedia

Fotograferade vid den Amerikanska krigskyrkogården i Normandie, Frankrike, 2010.









tisdag 29 oktober 2013

söndag 27 oktober 2013

Kommentargranskning

Då det länge varit lugnt när det gäller skräppost har jag nu i skrivandets stund stängt av "Kommentargranskning".

Detta gäller nya inlägg - äldre sådana kommer fortfarande att granskas. Återkommer skräpposten så återställs kommentargranskning snabbt som ögat...

Mer eller mindre sällsynta fordon från hela världen, del 7

Citroèn SM. Byggd av karossmakare Henri Chapron till President de Gaulle, Mullhouse.

MC, Egeskov Danmark. 

Matador, Hamburg.

Matador, Hamburg.

Amazon, Hamburg.

Amazon, Hamburg.

Renault 16 -68, Mullhouse.

Trabant -86, Mullhouse.

Bättre och bättre dag för dag!

Söndagsläsning från Folket i Bild, 1956.






lördag 26 oktober 2013

Dodge Coronet -57

Fotograferad i augusti 2010.

fredag 25 oktober 2013

3 x Anita

Vad kan passa bättre än att fortsätta kvällen med en dos Anita Lindblom..? 




Adam Wade - The Writing on the Wall

Porter Wagoner - Take Good Care Of Her

Porter Wagoner, född 12 augusti 1927 i West Plains, Missouri, död 28 oktober 2007 i Nashville, Tennessee, var en amerikansk countrysångare och gitarrist. Han slog igenom 1951, och åren kring 1970 kunde han höras i duettinspelningar tillsammans med Dolly Parton. Mellan 1961 och 1980 hade han också sitt eget tv-program, The Porter Wagoner Show. Han blev 2002 invald i Country Music Hall of Fame.

Carter Family - I Walk The Line

tisdag 22 oktober 2013

måndag 21 oktober 2013

General Motors International A/S

Omarbetat reprisinlägg (se även uppdatering längst ner i inlägget samt övriga inlägg i serien).

År 1923 etablerade sig General Motors Danmark i hyrda lokaler för att bygga upp en monteringsanläggning för bilar. Anläggningen fanns i Sydhamnen och startade sin produktion den 25 oktober. Beräkningarna var att den skulle vara GM´s nordiska bas för amerikanska bilar avsedda för marknaderna i Norden och i Balticum.

GM-fabriken i Köpenhamn var den första av koncernens sammansättningsenheter utanför USA och den första GM-bilen byggd utanför Amerika, en Chevrolet, lämnade fabriken i Januari 1924.

Varför skulle man då bygga bilar i Europa i stället för att skeppa färdigmonterade amerika-byggda över Atlanten? I grunden var det vissa problem förenat med att skeppa bilarna över havet. Inte enbart risken för att bilarna skulle skadas under överfarten pga tex dåligt väder utan det var även problem att uppnå tillräckliga tonnage på båtarna. Om man däremot skeppade bilarna i komponenter skulle man spara mycket pengar på frakten. För Danmark skulle naturligtvis en stor monteringsfabrik vara av stor betydelse för den lokala sysselsättningen

Monteringsanläggningens namn blev General Motors International A/S och under dom följande åren skulle ett antal monteringsanläggningar följa denna runt om i Europa. Sedan tidigare monterades Vauxhall i Australien under märket Holden och redan 1925 köpte GM upp det engelska märket Vauxhall-Bedford.

År 1929 blev även det tyska märket Opel en del av GM-koncernen. Samma år hade man växt ur lokalerna i Sydhamnen tack vara den snabbt växande produktionen.

Under ledning av direktör D.F. Ladin fick ingenjörerna Aage C. Jensen, Dr Nökkentved och Friis Jespersen uppdraget att detaljera och rita en kommande fabrik. Behovet var stort, inte minst på grund av den snabba produktionsökningen utan även tack vare att fabriken hade tagit steget från att enbart ha varit en sammansättningsenhet till att bli en komplett produktionsenhet.

I begynnelsen fick man färdiga karosser och enbart chassiet omonterat men efterhand skickades även karosserna helt i delar. Dock kan det nämnas att vissa biltyper, exempelvis Chevrolets lastbilar, fick chassiet sammansatt i Köpenhamn och karossen, eller delar av den, byggdes av lokala karosseribyggare, efter kundernas önskemål.

Fabrikens nya anläggningar kom att hamna i hörnet av Aldersrosgade och Haraldsgade och markytan var från början på mer än 3 tunnland. Här uppfördes själva fabriken och även reservdelslager, administration, utställning, lager av leveransklara bilar, en testbana samt en utbildningsenhet för bilreparatörer av GM-bilar, allt samlat i en anläggning.

En bild över den danska monteringsfabriken. Den fanns i de norra delarna av Köpenhamn, i korsningen mellan Haraldsgade och Aldersrogade. Av hela anläggningen finns endast den lilla mörka delen längst ner till höger kvar, resten är borta.
Fabriksbyggnaderna blev färdigställda i slutet av 1929 och blev tagna i bruk i början av 1930. Under Andra Världskrigen blev det dock tufft för fabriken och arbetsstyrkan blev mer än halverad. För att utnyttja den återstående kapaciteten började man bland annat att bygga mjölkmaskiner och kylskåp. GM stod under tiden för driftskostnaderna.

Den 23 oktober 1948 firade sammansättningsfabriken sitt 25-årsjubileum och arbetsstyrkan ökade så smått på nytt, nu på fabriksytor om 56.000 kvadratmeter. Man hade nu tagit upp monteringen av Bedfords lastbilar samt Vauxhalls personbilar.

Då den Östeuropeiska marknaden försvann för Danmark efter kriget och att det i Danmark krävdes tillstånd att köpa fordon innebar att en stor del av den danska produktionen exporterades.

En bild från insidan av fabriken. Personbilar och lastvagnar av olika fabrikat samsas på monteringsbandet.


År 1949 införde GM-fabriken som en av dom första i Danmark avtal och en pensionsålder vid 65 år. Fabriken hade en fortsatt god tillväxt och den våldsamma ökningen efter kriget gjorde att man åtta år senare hade en personalstyrka om cirka 1200 man, ytan var då 65.000 kvadratmeter och produktionstakten var 10 bilar per timme.

Garaget med leveransklara vagnar.

Under sextiotalet utvecklade man ett omfattande rostskyddsprogram, det blev ett kundkrav att bilarnas hållbarhet skulle ökas, och man tog fram ett 13-punkters program som bland annat innebar att man sänkte ner underdelen av karosserna i ett bad av inträngande rostskyddsmedel.

Utsidan av fabriken, mitten av 1960-talet.

Under 60-talet fortsatte monteringen av GM-bilar men när Danmark anslöt sig till EG år 1973, blev skattefördelarna reducerade samtidigt som transporterna över Atlanten blivit snabbare och säkrare vilket resulterade i att fabrikens lönsamhet minskade och den stängdes för gott under 1974.

Vad gäller produktionssiffrorna eller fördelningen mellan Chevrolet, Opel, Bedford, Vauxhall är det oklart hur många bilar som årligen monterades.

Dansk broschyr för dansktillverkad Chevrolet -57. Observera den typiskt danska blinkerslampan på framskärmen. Av den danska annonsen framgår att just 1957 var det första året som den danska sammansättningsfabriken monterade Sport Sedan, dvs fyra dörrars hard top. När det gäller Chevrolet och importen till Sverige torde 1957 års modell vara den första dansktillverkade årsmodellen som såldes i Sverige? Fram till 1956 års modell fanns ju en egen svensk produktion av bla Chevrolet som låg i Hammarbyhamnen, Stockholm. Oklart hur många dansktillverkade Chevrolet som kom till Sverige.

Tack till John Ulsted Olesen och Ingvar Hansson.

Läs mer här:

---------------------------------------------------------

Uppdaterat 131021

För någon dag sedan fick jag ett mail från Kai Jørgensen som hade arbetat på den danska fabriken mellan åren 1953 till 1957.

Han skriver:

General Motors International  A/S - Danmark

Min automobil-baggrund er, at jeg var ansat i General Motors i Aldersrogade fra 1953 og til 1957, hvor jeg tog til USA for at arbejde og studere. Da jeg kom hjem derfra i december 1959, - blev jeg ansat som supervisor Advertising og Sales Promotion i Ford Motor Company. Fabrikken og administrationen lå som bekendt Sluseholmen i Sydhavnen, København SV. Senere blev jeg reklame og PR-chef hos Brd. Friis-Hansen, Sdr. Ringvej, Glostrup. Det var dengang Renault-importøren <8Renault Danmark<9 Senere blev jeg regionaldirektør for British Leyland ’s  Copenhagen Regional Office – som dækkede de nordiske lande.
Det var bilmærkerne: Austin/Morris, Triumph, Rover, Jaguar - Land Rover – MG samt Leyland busser (Silkeborg)

Samlebåndproduktionen på GM. Aldersrogade.
Opelbilerne

Automobilsamledelen som indgår i en bil kom pakket i store blå trækasser, som var forløberne for vore dages stålcontainere.  De havde kraftige side væg og kunne skilles ad. I GM var koncernsproget engelsk – så jeg bruger nogle engelske udtryk. Kasserne var returnable containers – efter at de var tømt blev de lagt ”fladt sammen” og gik retur til Adam Opel A/G i Rüsselsheim, hvor Opel-fabrikkerne stadigvæk ligger.

I hver samling kasser ville der typisk ligge:

12 selvbærende bundrammer
12 v. fordøre – 12 højre fordøre
12 tage
12 kølerhjælme, - bagagerumsklapper o.s.v.

Det var det engelsk/amerikansk system, - dozen altså 12 der gik igen overalt.

De store kasser ankom pr. (flade) jernbanevogne og blev rangeret ind på GM’s eget spor, som endte inde i den store udpakningshal. Så blev ladvognene tømt. Læsserampen lå i højde med jernbanevognen og man spredte dele ud på gul og paller.

I kasser var der også mtororer, gearkasser, forhjulsophæng, bagfjedre, kardanaksler. Glas, løst indtræk – headlining, kofangere hjul, dæk o.sv. os.v – sæde stativer o.s.v.

Fabrikkens indretning.

Det var faktisk en samlebåndfabrik i miniformat som kunne producere (8alt efter bemanding) op til 200 biler om dagen.  produktionen dengang i 1953 var cirka 100 personbiler om dagen.

Fabrikken var således organiseret at den bestod af:

Body Shop, karrosseri, - Paint Shop, Malerafdeling, Trim Shop –saddelmagerværksted. Engine & Transmission-line. Finishing line.

Alt sammen snedigt kædet sammen med et samlebånd således at bilerne fra begyndelse til slut kørte på linjen.

Karrosseri.

Dele til karrosseriet blev spændt op i såkaldte Jigs – som fastholdt stålpladerne i position, så de kunne blive svejset sammen. Det var punktsvejsning – præcist som i dag, hvor det dog er robotter som svejser. Her var det med håndkraft. De tunge punktsvejsemaskiner var ophæng i fjedre med lodder.

Når ”body” var svejst sammen, blev det ved hjælp af en overhængende conveyor transporteret op til første sal, hvor karrosseriet først blev affedtet i en kabine, derefter sprøjtet med primer, - tørret – for så at få finishing paint på – derefter ind i den lange varmeovn for tørring.

Efter tørring kom karrosseriet med conveyor ned til trimshop, hvor man monterede glasvinduer, sæder, indtræk – det såkaldte headlining – ligesom andre smådele blev monteret. Sæderne dengang var jo blot en gang rørstativer, hvor der var spændt nogle fjedre ud over, hvorefter man lagde polstring på. Det forarbejde foregik få meter fra samlebåndslinjen.

Motor og transmission

Nu begynder det hele at ligne en bil uden hjul, motor og ophæng

Conveyeoren kører videre med bilen og daler ned in gulvhøjde. Nedefra monteres nu forhjulsophæng og baghjulsophæng og bagaksel (det var før forhjulstrækkets tid). Så blev motoren hejs ned i motorrumme og forbundet.

Nu fulgte en finere proces med montering af ledningsnet og en række små dele som lygter, lys o.s.v.

Dele kom på lidt efter lidt.. og det var min og andres opgave at sørge for, at delene blev bragt frem på fabrikken nøjagtigt der, hvor de skulle bruges.  Der blev foretaget omhyggelige time and motion studies for at gøre det så enkelt og fleksibelt som muligt for arbejderne på linjen.

Ved de sidste 10 meter af samlebåndet kommer inspektørerne og ser om alt er som det skal være. Mine kollegaer og jeg registrerede bilmodel, karrosserinummer, motornummer, nøglenummer og farve på et kort som fulgte bilen sidenhen i service og salgs-afdeling (Før computerens tid)

Så kom er 5 liter benzin på, og så skulle motorens helst starte. Det gjorde den 9 ud af 10 gange. Der blev pillet lidt – og så kom den i gang. M Var der større montage fejl blev den kørt af båndet og til side over en grav til afdelingen Heavy ’Repair..

Nu blev billen kørt ud af montagehallen – ned ad en rampe og ind i en vaskehal, hvor man først foretog en vandprøve (tæthedsprøve) i et ”brusebad” – Der efter blev bilerne tørret og var klar til lager eller salg.


Bilmodeller som blev samlet på fabrikken var:

Opel Olympia (indtil 1953)
Opel Rekord
Opel Kapitän
Opel Blitz – (Lille lastbil)

Fra England fik vi:

Vauxhall Wyvern
Vauxhall Velox samt

Bedford lastbiler – i benzin- og dieselversion.

Vi samlede ikke US cars. De kom med intern betegnelse SUP fra Belgien. Undtagelsen fra dette var produktion af nogle Chevrolet Stationcars, som vi ombyggede til TAXA. (Det var ikke nogen succes)

General Motors Organisation

Det var den typisk amerikanske organisationsform som man i Danmark havde plagieret til mindste detalje uagtet fabrikkens liden størrelse (efter amerikanske forhold)

Der var en administrerende direktør: Per Albin Madsen – så var der direktører – eller managers for hver funktion:

Sales, Service, og Spare Part, Supply, Production og Personnel

For mit vedkommende var jeg almindelig kuli i Material Handling som funktionær. Det vil sige jeg havde delansvar for at leverancer nåede frem til tiden – efter den plan som slagsafdelingen (forecast) havde afleveret til production department.  På basis af dette bestilte vi så de ”lots” som endte i jernbanevognene og sluttelig på samlebåndet.For mig var det en god tid på General >Motors. <lærerigt arbejde. Sprog, planlægning, kardexregistrering ( som jo er kladden til de senere computerprogrammer). Planlægning var blot manuel – og vi var lynhurtige til vort arbejde.

Efter danske forhold var GM i Aldersrogade en stor virksomhed. Jeg tror vi var over 1000 ansatte der.

Bilerne blev som regel hentet af forhandlerne på fabrikken eller fragtet pr.- lastbil til provinsen.


Det var så lidt om samlebåndproduktionen i General Motors International A/S, Aldersrogade 20. København NV.     V  Kai Jørgensen, 7800 Skive, Danmark
---------------------------------------------------------

Samma mail finns även som ett inlägg på en danskt modelljärnvägssite:
http://sundborg.wordpress.com/2011/03/26/bilproduktion-i-danmark-en-ide-til-modeljernbanen/

Läs alla inläggen där, mycket intressant! Är danskan svår så använd gärna Google Translate - fungerar bra mellan nordiska språk.