onsdag 4 december 2013

Smith-Corona

Uppdaterat 131204

Gästinlägg från Karl-Erik Stridh.


Jag har en Smith Premier från cirka 1911 och Smith hade länge egenheten att den inte hade någon skifttangent utan istället dubbla uppsättningar tangenter.

Detta var något man höll fast vid längre än andra tillverkare och skadade även märkets försäljning.

Jag använde litet "l" (l som i litet) som siffran 1. Till vänster finns en röd knapp med svart centrum. Med den väljer man placering av färgbandet så att man kan få svart eller röd skrift. Det finns även ett lägre läge utan färgband om man skriver på stenciler. Då behöver man kraften från tangenten för att pressa hål i stencilen.

De fyra numrerade röda tangenterna till höger är knappar för kolumninställningar. På baksidan av skrivmaskinen finns en stav med skåror. Ovanpå staven finns spärrarna som man använder för att ställa in den skrivna sidans marginaler. På själva staven finns en mängd skåror, ett för varje steg som valsen förflyttar sig i sidled. Här finns fyra löstagbara spärrar som man använder för att ställa in olika stopp om man vill förflytta sig i sidled. Vid sidan om förbandshållaren finns en arm som påverkas av dessa tangenterna. Längst ut på armen vrider sig en led olika mycket så att man kommer till rätt stopp.

Det är ungefär som när man gör sidonställningar i Word, fast helt mekaniskt.

Anonns från Det bästa, juni 1946.

Smith Premier skrivmaskin från 1911.