måndag 8 maj 2017

Doro Cassette Eraser

Gästinlägg från Karl-Erik Stridh

Fördelen med "kassettsuddaren" är dels att det går mycket snabbare än att göra en manuell inspelning av hela bandet utan insignal samt att man kunde vara säkrare på att "allt" suddades. Förenklat kan man säga att utrymmet där man för igenom kassetten motsvarar kärnan i en transformator. Det snabbt växlande magnetfältet suddar ut gamla inspelningar. Det gällde dock att föra igenom kassetten med en lagom hastighet och med jämn takt, annars fanns det risk att kassetten lät som ett ånglok ("fo-fo.-fo"). Vilket dock försvann när man gjorde en ny inspelning.

Man kunde även råka ut för oplanerad suddning om man lade kassetter ovanpå en TV eller högtalare, d.v.s. i kraftiga magnetfält.

När det gäller kassettbandspelare och kassettdäck är det så att två exemplar inte har exakt samma inställningar av bandhuvudena, vilket blir extra märkbart när de har blivit gamla och slitna. Plötsligt kan gamla inspelningar höras parallellt med de nya eftersom däcket inte orkat sudda hela bredden av spåren. Samma problem fanns även på rullbandspelare.

Sedan hade kassetterna ytterligare ett par svagheter. Efter lång tids användning, speciellt om det varit mycket start och stopp tenderade banden i dem att sträckas, d.v.s. gamla inspelningar gick för sakta. Vidare blev banden styva vid kyla och fungerade inte i en bilradioapparat då de inte ville rotera.


Fotograferad på en loppis i Ystad.

Inga kommentarer: